lördag 18 april 2015

Händelsrik intensiv tid o ändå inte!

Otroligt TACKSAM kan jag bara sammanfatta det hela med. I torsdags förra veckan då jag var ledig och hade varit på F&S o tränat o sen satt o slöade vid TVn i väntan på att klockan skulle bli dags o åka på agilitykommittemöte. Brusa hade hittat en stump av tuggbenen de fick dagen innan, hon låg o jonglerade med, men jag tänkte hon kan få ha den en liten stund till så tar jag den snart....så slumrade jag till i min sköna fåtölj och plötsligt vaknar jag av ljudet av att Brusa har svårt o andas, hon har satt benet i halsen. Nu gällde det o handla! Hon var fortfarande rosa o fin i färgen, men nej det gick inte få upp det, jag fick trycka ner det i stället. Sen rosslar det om henne när hon andas, men jag förstod att hon skulle överleva, shit vilken chock, jag bara gråter!! Och mina händer bränner hon har bitit sönder mina båda handryggar. Oj va ont det gör. Sticker till jobbet o får henne kollad med tanke på rosslet. Hon mår efter omständigheterna prima, min kära lilla tant!
Mina fina arbetskamrater tycker jag ska gå till akuten med mina händer & eftersom jag inte minns när jag senast fick stelkrampsvaccin, ringer jag Sabbs närakut som ligger närmast o strax ska öppna. De tycker jag ska komma dit för koll o troligen antibiotika. Så det är bara o knalla över, Sune passar Brusa som jag inte vågar lämna i bilen eftersom hon försökt kräkas upp tuggbenet en gång o tänk o det fastnar igen! Hemska tanke. På akuten får jag stelkrampsvaccin , eftersom jag arbetar med djur, något de annars bara verkar ge vid kattbett.

Inga kommentarer: