En helt vanlig måndag

Tja, kanske lite gråare än vanligt. Hundflickorna hängde som vanligt med & jobbade, idag blev det bara några timmar i o för sig, men de gillar o vara på jobbet. Brusa verkligen ÄLSKAR att gå dit, och hälsa på alla som jobbar där, hon är såååå social med folk, så en del nog tycker hon är lite jobbig, men hon har sina favoriter bland personalen, det är vissa hon faktiskt letar efter på morgonen när vi kommer. Min gullis ;0)

Att åka tunnelbana & buss med hund tycker nog en del är jätte-jobbigt, men inte jag, mina småtjejer är suveränt duktiga på detta & då blir det ju en "baggis" - det är inte alls ovanligt att vi t om får en massa beröm av andra resenärer för att de är såå duktiga.

På jobbet var det fullt ös idag, jag satt i telefon hela dagen, med jätte-tel-kön, utan att få gnäll om att de inte kom fram (vilket tyvärr är lite för vanligt), men när det var som värst var vi faktiskt 3st som svarade oavbrutet. Kul när man kan jobba undan... även om det kanske är ett "duktighetssymdrom"

Och trots att det var mycket på telefon , hann jag greja med en massa hudgrejer, lyssna av telefonsvararen med 20st nya meddelande som skulle åtgärdas & det hann jag med, och SMS:ade alla som har tid imorgon, för att påminna dem om deras tid. Tyvärr blir det nästan alltid fel, när jag gör det..så jag vet inte om jag vågar fortsätta med detta, det ska ju underlätta arbetet, och INTE försvåra..vilket ju dubbelbokningar som jag fixar för jag klantigt påminner om fel tid....hm!

På tidig torsdagmorgon åker vi till Agility-VM i tyska Rieden, för att heja fram svenska landslaget och få en massa inspiration. Det ska bli sååå trevligt & skoj.

Livet tuffar på

Äntligen börjar jag bli fri från min förkylning, lite harklingar och lite, lite irritation i halsen, men egentligen ingenting. Te, glass, halstabletter och honung blir mer legalt, men men...Visst var jag trött och extra varm igår på F&S-passet, som var det första på 2-3veckor pga förkylning, men det hade nog inte med sjukdom att göra snarare att det ska vara lite tyngre när man inte tränat på ett tag. Igår började vi "operation storstädning" av vår lägenhet. Sovrummet röjdes först och det blev riktigt bra, har läst någonstans tror jag, att man sover bättre om det inte är rörigt i sovrummet, och visst sov jag bra i natt, i vårt vädrade & städade sovrum... Nu väntar "operation köket", nästan så man blir matt av bara tanken... men på onsdag kommer pappa (& D, tror jag) som ska vara "barnvakt" åt hundflickorna när vi drar till Rieden, Tyskland för att som åskådare roa oss, och njuta, på VM i agility. Det ska bli så kul!!

Hinner säkert ta en sväng till klubben för att träna m "småbrudarna" också, det gillar vi! Fast det är grått ute idag, så de sover fortfarande ;0)) Får nog väcka dem o locka med lite mat, brukar aldrig vara nåt bekymmer då!

Grattis Åsa E som igår lyckades flytta upp "kära Ell" till 3:an i både agilty- & hoppklass, suveränt! Nap tog sin sista pinne i 1:an så nu tävlar han i 2:an, grattis!!

Just ja, Sthlm Södra tävlade vi hos förra helgen! Hur det gick? Tja, vad ska man säga? Annat än att det gick bra, MEN vi tog SM-pinnar i fel disciplin och med fel hund, så annars var det jättebra!

Första klassen var Agilityklassen och här började Brusa & jag (husse låg hemma o va sjuk) vi körde på och den fantastiskt roliga banan som var skapad av en av våra favoritdomare (Ninni Lindvall) var svår och bjöd på flera handlingsalternativ. Brusa klarade referenstiden (!!!), något som inte är så vanligt nu för tiden, så den var nog snällt tilltagen kanske...det öste stundvis ner, så det var inte helt enkelt att köra därför, men så var det Storma & jag som skulle bjuda upp...klarade svårigheter den ena efter den andra, KF, tunnelfällor, "timing" för att med en tysk ta ett hinder från baksidan och så missar jag att lyfta armen tillräckligt fort för att visa på ett hinder, ett vanligt hopphinder, så min lilla duktiga följsamma hundflicka, hoppar inte utan följer med mig mot en tunnel...vägran! Hur som helst fortsätter vi ösa på och på upploppet vänder hon upp o väntar på mig var på jag måste hoppa över henne, får en 5:a för kontakt, men missade henne faktiskt ;0) kommer i mål på 3:e bästa tid. Brusa slutar 5:a och får sin första SM-pinne - i agilityklass ;0) Hopploppet öser vi i och Storma slutar 3:a, med bara två landslagshundar före sig, duktiga hundflicka. Denna helg vilar vi, nästa VM & sen Falkenberg helgen därpå. Skoj!

Förkyld som fa'n & insett en del som minskar pressen

Idag är andra dagen som jag ligger hemma i sängen o försöker bli frisk från min eländiga förkylning. Sova ÄR bra, liksom glass, te, honung, nezeril, halstabletter, växlat med sinova & alvedon. Jo, jag mår lite bättre t om, men det är inte skönt att ena stunden kallsvettas & nästa frysa. Men i morgon börjar inte jobbet förrän kl 14.00, så tills dess ska jag väl vara på benen.

I helgen gjorde Storma o jag en hel del bra, och några små mindre bra saker. I Hopp3 på lördagen öste vi som bara den, och slutade på en 2:a plats, det var nog faktiskt vår absolut bästa placering sen vi gick upp i 3:an.

Så var det då dags för Agilityklassen nu skulle vi bara gå runt och hålla i så skulle vi ha vår SM-pinne (vi har 2av 4), och vad gör jag, jo jag kan verkligen inte reglerna tillräckligt bra, jag sätter Storma alldeles för nära första hindret, för att hon ska få en så bra vinkel till andra hindret, men hundflickan river, något hon väldigt sällan gör, och det icke nollade loppet är ju uppenbart ett faktum. SKIT! (Jag hade fått gå in på plan, fått min startsignal och sen gått ut o satt henne utanför banan...snacka om livets hårda skola, för annars var loppet både felfritt och tillräckligt snabbt.)

Söndagen tänkte jag att vi får väl ta revansch då, började med Ag3 och körde så fin, så fint, men efter drygt halva banan ska hon ta långhoppet rakt fram efter en tunnel, ner i ett hörn och så 90grader in i en tunnel, jag tjuvade nog o skickar henne lite halvdant mot långhoppet, så hon hänger med mig istället & vi får en vägran, 5fel igen alltså.

Och nu har jag ju minst två val;

1) bryta ihop o säga att vi inte tar oss till SM eller

2) att tänka att det ÄR jävligt nära och bara ett litet sketet fel i varje lopp, och det har ju inte ens kontaktfälten som felar, utan bara lite koncentration uppe i mitt eget huvé.

Så jag väljer 2) och nå'n kanske tycker kanske att jag är en odräglig optimist, men jag vägrar deppa, för det vi gjorde i helgen var jättebra, så det så!

Och dessutom har jag upptäckt att det ÄR många chanser kvar trodde ett tag att det bara var typ 3lopp kvar och att vi måste sätta två. Och stället för att fightas, kände jag lite panik krypa innanför mitt skinn, lite för mycket press, men nu har jag lättat på det trycket och det ska bli sååå kul att sätta båda loppen på lördag, och det är nästan på hemmaplan, för det är på Sthlm Södra, och äntligen är det vår tur att lyckas fullt ut, i båda loppen!!! ;0))) Jag längtar! både tills dess & till att bli frisk.

Press, depp & att inte palla - släppa på duktigheten!

Tunga grejer, ja det är det. I måndags tog jag mig knappt ur sängen, kände mig så låg, så låg...skulle till naprapaten och klarade inte att ta mig dit, fast min kropp så väl hade behövt det. Nej grät, och grät. Pratade med min vän naprapaten G, som hade nästan äckligt träffsäkra kommentarer om varför jag kände som jag kände. Min egen press, och "duktigheten" som står mig upp i halsen, så jag vill kräkas på den. Jag sov några timmar, och sen tog jag med mig Storma på agilitymöte och lite KF-träning efteråt. Hon var som vanligt väldigt duktig, först med att bara vara med på mötet och sen på träningen. Det var i det närmaste becksvart, trots lamporna, men det gick o träna lite ändå.

Att må skit av sin egen press är ju verkligen ett i-landsproblem, men lik förbannat mår jag pest ändå, men i samband med agilitymötet hade vi bra diskussion om egen press för uteblivna resultat i hundtävlingar, och på jobbet igår pratade S o jag om "pysventil", om att kunna säga nej, och att roliga saker också kan bli press, för att det helt enkelt bara blir för mycket.

I natt & idag har jag läst Johan Plates bok "Sans & Balans" och den hjälper mig mycket och dessutom har jag varit o fått jyminstruktion av G på F&S, han är skitbra & även han hade bra kommentarer till livet o vad som är viktigt, rätt perspektiv & fokus. Mycket övningar med s k Kettlebells, som jag tror passar mig, jätte skoj.

Väsby - BTS KM - Nynäshamn

Fullt upp, skulle man kunna säga! I helgen har jag bara diskat Storma, men ändå kört bra agility, faktiskt. Vi har kört med bra fart och gjort en massa bra saker. Eftersom husse har jobbat idag, söndag blev det även lopp med Brusa, jättekul, för hon blir sååå glad, och är jätteduktig, tyvärr klarar vi inte referenstiderna eftersom det går för sakta.

Stormas diskar känns lite tunga, men jag vet att jag ska ha TÅLAMOD, men det är lite halvjobbigt, för jag vill ju att vi ska va på topp hela tiden, men det är klart, dum tanke känner jag samtidigt som jag skriver det. I morgon ska jag träna i alla fal så nästa helg tar vi nya tag, i Hudiksvall.

Massor av kamrater har lyckats bra den här helgen och dem kan jag bara gratulera; Camilla som tog Medusas första cert efter att ha flyttat upp henne i klass 3 igår och blev KM-vinnare BTS, & Åsa E o Nap pinne igår, och med Ell blev det andra pinnen i agility och Maria o Dex som vann klass 3 o tog cert. Och Emelie N som tog 3cert och 2championat denna helgen och Marianne som blev uppflyttad till klass 3. Många som lyckats - härligt och hjärtligt grattis!!!!!

Nya tag...

Nu har vi sugit på den fina karamell att Storma blev champion, i några dagar. Men sen gäller det ju att kunna plocka de där SM-pinnarna som saknas, öka farten och köra bra! Det lyckades inte riktigt i varken Sala eller i Västerås i helgen som var, eller tja lite nöjd ska jag va ändå, för hundflickan kom 3:a i Sala, vilket ju är helt godkänt, men det var ju i "fel" klass, det had ju inte gjort nåt om det hade varit i agilityklassen vilket det inte var. Hur som helst tar vi nya tag och kör så det ryker i helgen. Först i Väsby lördag dag, på kvällen kör vi BTS KM i Nynäshamn & söndag Nynäs...