13 okt 1930 - 4 juni 2010
Tack Kerstin, för allt Du gjorde & allt Du var, DET betyder mycket för mig
I tisdags den 22juni åkte vi till Sävsjö fram o tillbaka, för att delta på Kerstin Eriksson begravning. Åh vad vackert det var, men oj så jobbigt....hon betydde väldigt mycket för mig, Kerstin, "fru Eriksson" som tant Ewa ofta sa. Mina fantastiska tanter i bokhandeln i Sävsjö, där jag i princip växte upp. Jag gick som 12-åring in och frågade om jag kunde få jobb...kom tillbaka på måndag sa den stränga damen med blåa håret och så gjorde jag. Det blev fantastiska år tillsammans med tant Ewa och KERSTIN. Oj vad kul vi hade, och vad mycket ni lärde mig!
Vid nyår gick Karl-Erik (Kerstins man) bort och efter det blev det aldrig detsamma för Kerstin, hennes anledning till att leva livet fanns inte längre. De hade varit gifta sen 1960 och var i princip aldrig ifrån varandra. Den 4 juni fick Kerstin somna in, och komma till samma ställe som hennes Kalle.
Dagen innan pratade jag med Kerstins hyresgäst, för att höra hur det var med Kerstin, och hon berättade att det inte alls var bra och att Kerstin var på ett äldreboende, som man inte brukade komma hem ifrån, hon skulle aldrig bo hemma mer. Det sista jag sa till henne var att om hon gick till Kerstin, och hälsade på som hon brukade göra, skulle hon hälsa. Samma dag plockade hon blommor i Kalles fantastiska trädgård och gick till Kerstin, hälsade från mig och nästa dag fanns hon inte mer. Det var lite för mycket, men skönt att hon hann få min hälsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar