Long time, no write

Ja, nu var det länge sen jag skrev här, så nu är det verkligen på tiden. Livet tuffar ju på för det mesta, men lite har hänt.

Efter Tysklandsresan o VM i agility, var jag ganska inspirerad, men på jobbet var det fortfarande tungt. Och eftersom jag lovat mig själv att inte vara en gnällspik, måste ju någon förändring ske. Det hände flera gånger att jag grät på jobbet för att arbetsbelastningen var för stor och att ingen (läs: framför allt inte chefen) lyssnade och tog mig riktigt på allvar.

Kom till den punkten att nej nu måste det till nå't. Bestämde mig för att be chefen om ett samtal, vilket vi inte har särskilt ofta, men det skulle jag få. Förberedde mig ordentligt att bara ta upp vissa saker;

1. Fanns det möjlighet att få gå ner i arbetstid och behålla lönen och på så vis faktiskt få löneförhöjning (något som annars verkar ganska omöjligt när inte företaget har den bästa ekonomi)

2. Jag vill gå till företagshälsovården på ordentlig hälsokoll, o bl a kolla upp min otroliga trötthet, en helg för lite sen sov jag nämligen 30(!!!) timmar och var fortfarande trött

3. skulle det vara ok att ha med ytterligare en hund på jobbet OM jag bestämde mig för att skaffa en till.

Jag fick JA på samtliga 3 frågor och det känns SÅ bra. Att få mer tid för annat än jobb känns som en riktig lyx, och innebär för mig att jag kommer vara ledig en dag i veckan troligen varannan måndag och varannan torsdag, helt suveränt! Samtalet och svaren har givit mig energi tillbaka och det är kul, att få kraft igen. Tänk att så lite kan göra så mycket positivt. Men på samma vis kan ju väldigt lite göra mycket negativt också. Som uteblivna resultat i agility. Och de egna höga kraven, försöker lura mig själv o säga att det inte är viktigt och att jag inte bryr mig. Men det blir inte rätt fokusering, det blir en fixering som är HELT fel. Vet bara inte hur jag ska komma förbi det, för det BETYDER mycket, så det så. Dessa jävla pinnarna! (Har 2 i agilityklass & 14 (!!) i hoppklass & man behöver 4 av varje för att ta sig till SM) Just nu sitter det bara i mitt eget huvud.

I helgen som var körde jag 10 lopp lördag och 10lopp söndag på tävlingen i Rättvik i körhallen, och visst fanns det en massa bra att komma ihåg, som mina lopp med Fokus som jag aldrig ens tränat med, där jag t om nollade ett par lopp med bra fart o gjorde flera fina saker, Brusas och Stormas kontaktfält satt samtliga i helgen, men det är ju ändå Stormas missade agilitypinnar som fyller huvudet. Varför? Det ÄR ju verkligen skitsaker som jag missar och så skiter sig loppen.

Vi avslutade i alla fall helgen med att ta en SM-lag-pinne med Konrads kalasbrudar genom vår 3:e plats, och DET kändes väldigt bra!

Nu é nacken och vä sida helt körd o jag har varit hos naprapaten o t om fått akupunktur idag så jag tog väl i för mycket i helgen, men jag kommer igen, var så säker.