torsdag 17 december 2009

Strunt eller inte?

I morse var det lite experter på TV:n som diskuterade "bloggfenomenet". Om man påverkade andra, modebloggar eller nonsens. Ja här är det inte så mycket vad jag tycker o tänker, mer om vad jag o hundarna gör. Lite bra för minnet tycker jag som faktiskt ibland går tillbaka & läser min egen blogg. Och inte alls dumt att skriva av sig, även om inte jag sprutar ut mina åsikter här utan är ganska neutral, tror jag. T om lite tråkigt neutral, kanske lite lagom, alltså svensk helt enkelt.
Igår och idag har snön vräkt ner och idag har t om vägverket gått ut med varningar att man inte ska ge sig ut på vägarna. Så vi håller oss mest inne. Hundflickorna och jag var trots vädret ute och pulsade i snön på en promenad, de var så glada och busiga och det gör mig sååå glad att bara var med dem. När vi kom hem såg vi ut som värsta snögubbarna, men trevligt hade vi. Sen har vi slappat och myst.
Och så klickat lite för våra "runnings" men mycket populära belöningen torkad lunga ;0) Undrar om jag verkligen kommer dit jag ska, tvivlar lite, men måste verkligen ge det en ordentlig chans, genom att träna ordentligt och dagligen, innan jag fegt förkastar det. För jag tror på det verkligen och tror att det är nåt för oss. Däremot har jag haft ont i kroppen och ffa höger ben sen vi började träna i ridhuset i V-härad, men det var nog bara helt enkelt för det var ett nytt underlag. "Falsk ischias" säger min naprapat så det är ingen fara. Träna själv, och köra, är vad som gäller. Så det är bara att ta sig iväg. Har varit lite dåligt me det sista månaden, pga latmasken, vaccinationspåverkan och tummen som fastnat. Men nu är det nog dags ;0)
Jag har fått ta ut semester nu så jag jobbar bara några få dagar, och då med hud, innan jul. Känns lyxigt, avstressande och inte alls dumt. Sen väntar visserligen jobb på julafton och helgen därefter, men det brukar bara vara trevligt, så det hoppas jag det blir i år också.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vi måste ju följa vår dröm om running eller hur...? Efter misströstan tittade jag på DVD:n igen ock kom på att hon befriar hundarna efter varje touch. Här kört träning utan hinder och vad Siiri är DUKTIG...hräligt. Det kanske blir nåt.

Anonym sa...

Jo Häls Minna skulle det vara.

Lisa sa...

Det är bra Minna, Tack för dina ord, inte ska vi ge upp vår dröm. Det är ju bara att våga tro och köra! Envis som en terrier ;0)